EAA i Sverige 2026: Tillgänglighetslagen, vem omfattas och vad du måste göra

Tillgänglighetslagen representerar ett betydande skifte i svensk reglering. För första gången omfattas e-handel, banktjänster, persontransporter, e-böcker och flera andra konsumenttjänster av lagstadgade tillgänglighetskrav. Denna genomgång baserar sig på författningstexten (SFS 2023:254), Post- och telestyrelsens (PTS) offentliggjorda vägledning och WebAIM Million 2026-rapporten över global tillgänglighetsstatistik.

Vad är EAA och tillgänglighetslagen

European Accessibility Act (EAA) — direktiv (EU) 2019/882 — antogs av Europaparlamentet i april 2019. Direktivet syftar till att harmonisera tillgänglighetskrav för produkter och tjänster över alla EU:s medlemsstater och förbättra tillgängligheten för de cirka 135 miljoner människor i EU som lever med någon form av funktionsnedsättning.

Sverige implementerade direktivet genom Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, ofta förkortad tillgänglighetslagen eller LPTT. Lagen antogs av riksdagen 2023 och trädde i kraft den 28 juni 2025 — samma datum som EU-direktivets allmänna tillämpningsdatum.

Skillnaden mot DOS-lagen

Sverige hade redan tidigare en lag om digital tillgänglighet — lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen, SFS 2018:1937) — som trätt i kraft 2018. Den lagen reglerar dock huvudsakligen den offentliga sektorn: myndigheter, kommuner, regioner och statliga bolag.

LPTT går steget längre och inför tillgänglighetskrav på privata aktörer för första gången. Det är denna utvidgning till privat sektor som gör lagen så omfattande till sin verkan — den berör tusentals svenska företag som tidigare inte har omfattats av formella tillgänglighetskrav.

Funktionell vs teknisk reglering

LPTT är en funktionell lag. Den specificerar vilka funktioner som ska vara uppfyllda, inte exakt hur de ska implementeras tekniskt. Det innebär att aktörer har en viss flexibilitet i hur de uppnår efterlevnad — men också att efterlevnad inte kan reduceras till en enkel checklista.

För att underlätta tillämpningen finns dock harmoniserade standarder som ger en presumtion om överensstämmelse. Det innebär att en aktör som visar att den följer en harmoniserad standard antas uppfylla lagens krav. För digital tillgänglighet är den mest centrala standarden EN 301 549 (Tillgänglighet i informations- och kommunikationsteknik), som i praktiken inkluderar WCAG 2.1 Level AA.

Vilka produkter och tjänster omfattas

LPTT omfattar produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom följande områden, enligt 3 och 4 §§ i lagen:

Produkter (3 §)

• System med generella användningsområden för konsumenter och operativsystem till dessa system (persondatorer, surfplattor med tillhörande OS)
• Betalningsterminaler (kortläsare, kassasystem)
• Bankomater och betalautomater
• Biljettautomater och check-in-terminaler
• Interaktiva självbetjäningsterminaler
• Konsumentutrustning för digital television och digitalt radio
• Konsumentutrustning för elektroniska kommunikationstjänster (smartphones, telefoner)
• E-läsare (Kindle, Kobo etc.)

Tjänster (4 §)

• Elektroniska kommunikationstjänster — telefonsamtal, e-post, videosamtal, uppkoppling
• Banktjänster för konsumenter — internetbank, mobila banktjänster, informationsmaterial
• E-handelstjänster — alla digitala tjänster som syftar till distansförsäljning till konsumenter
• E-böcker och tillhörande programvara
• Persontransporter — webbplatser, applikationer, elektroniska biljetter för luft-, buss-, järnväg- och vattentransporter
• Tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster — strömningstjänster som Netflix, SVT Play, TV4 Play

Vad detta omfattar i praktiken

E-handel är förmodligen den största påverkade kategorin för svenska SMB:er. Det inkluderar:

• Alla webbplatser som säljer produkter eller tjänster till konsumenter
• Mobilappar med försäljningsfunktioner
• Boknings- och bokningstjänster
• Digitala plattformar för konsumenttransaktioner

Det är tjänstens karaktär, inte aktörens storlek eller bransch, som avgör om lagen tillämpas. En blogg som säljer kurser omfattas — en blogg utan försäljning gör det normalt inte.

Vem som måste följa lagen — och undantag

Tillgänglighetslagens personkretskrav är brett. Tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer omfattas alla, var och en med specifika skyldigheter.

Mikroföretag undantagna — men endast för tjänster

Den enda generella storleksundantaget i lagen gäller mikroföretag som tillhandahåller tjänster. Ett mikroföretag definieras som ett företag med:

• Färre än 10 anställda, OCH
• Årsomsättning under €2 miljoner (eller balansomslutning under €2 miljoner)

Båda kriterierna måste vara uppfyllda. Ett företag med 8 anställda men €5M i omsättning räknas alltså inte som mikroföretag i lagens mening.

Detta undantag gäller dock endast för tjänster, inte för produkter. Tillverkare och importörer av produkter omfattas oavsett storlek.

Övriga undantag — oproportionerlig börda

Lagen tillåter aktörer att åberopa undantag i två specifika situationer:

1. Grundläggande karaktärsförändring — om att uppfylla ett tillgänglighetskrav skulle förändra produktens eller tjänstens grundläggande karaktär på ett avgörande sätt.

2. Oproportionerlig börda — om kostnaden för att uppfylla kravet är oproportionerlig i förhållande till aktörens kapacitet och den förväntade nyttan.

Tröskeln för dessa undantag är hög. Aktören måste:

• Genomföra en dokumenterad bedömning
• Spara bedömningen
• Meddela tillsynsmyndigheten att undantaget åberopas
• På begäran kunna visa upp dokumentationen

PTS har tagit fram föreskrifter som ger vägledning i vilka kostnader som kan beaktas i proportionalitetsbedömningen. Enligt förarbeten ska särskild hänsyn tas till små och medelstora företags situation — men detta är inte ett automatiskt undantag.

Tillgänglighetskrav i praktiken

Lagens funktionella krav är uppdelade i två huvudgrupper:

Allmänna krav

Alla produkter och tjänster som omfattas av lagen ska:

1. Tillhandahålla information om tillgängligheten på ett tillgängligt sätt
2. Ha ett tillgängligt gränssnitt — användare ska kunna interagera med produkten/tjänsten oavsett funktionsförmåga
3. Vara funktionellt utformade för personer med olika typer av funktionsnedsättning
4. Erbjuda tillgängliga stödtjänster (kundservice, utbildning, dokumentation) när sådana ingår

Sektorspecifika krav

För vissa sektorer finns kompletterande krav. Inom e-handel gäller exempelvis specifika krav på:

• Tillgänglig identifiering, säkerhet och betalningsmetoder
• Information om tillgängligheten av tjänsten i den utsträckning som är möjlig
• Konsumentvillkor och avtalsinformation i tillgängligt format

WCAG som praktiskt verktyg

Lagen i sig nämner inte WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) explicit, men i praktiken är WCAG 2.1 Level AA den standard som används för att demonstrera efterlevnad av tillgänglighetskraven för digitala tjänster. Den europeiska standarden EN 301 549 — som ger presumtion om överensstämmelse — bygger på WCAG.

De fyra grundprinciperna i WCAG är:

1. Möjlig att uppfatta (Perceivable) — innehåll måste presenteras så användare kan ta del av det
2. Hanterbar (Operable) — användarinterfaceelement måste kunna manövreras
3. Begriplig (Understandable) — information och hantering måste vara förståelig
4. Robust (Robust) — innehåll måste kunna tolkas tillförlitligt av olika hjälpmedel

Praktiskt innebär detta krav på korrekt färgkontrast, alternativtext för bilder, tangentbordsnavigering, korrekt formularetiketter, läsbar struktur, och kompatibilitet med skärmläsare.

WebAIM Million 2026 — status på webben idag

Den årliga WebAIM Million-rapporten är den mest omfattande studien av webbtillgänglighet. Rapporten analyserar automatiserat de 1 miljon mest populära webbplatserna i världen och har publicerats årligen sedan 2019.

Trenden har vänt — efter sex år av förbättring

Den senaste rapporten (mars 2026) visar att webben har blivit mindre tillgänglig för första gången på sex år:

• 95,9 % av de granskade hemsidorna hade detekterbara WCAG-fel — en ökning från 94,8 % 2025
• Genomsnittligt antal fel per sida: 56,1 (upp från 51 år 2025, en ökning med 10,1 %)
• Totalt över 56 miljoner distinkta tillgänglighetsfel detekterades

Detta är en signifikant utveckling. Trenden mellan 2019 och 2025 visade gradvis förbättring — felfrekvensen sjönk från 97,8 % till 94,8 % under sex år. Nu har den trenden vänt.

Varför försämringen?

WebAIM identifierar två huvudorsaker:

1. Ökad sidkomplexitet — den genomsnittliga hemsidan innehåller nu 1 257 element, en ökning med 61 % över sex år
2. Ökad användning av JavaScript-ramverk och ARIA-attribut — paradoxalt nog leder felaktig användning av ARIA till fler tillgänglighetsfel, inte färre

Rapporten noterar specifikt att den ökade användningen av AI-assisterad utveckling och tredjepartsramverk korrelerar med ökade felfrekvenser.

De sex vanligaste felen — oförändrade sedan 2019

Det anmärkningsvärda är att 96 % av alla detekterade fel faller inom dessa sex kategorier. Detta innebär att merparten av tillgänglighetsproblemen är tekniskt detekterbara och åtgärdbara — utan komplexa juridiska bedömningar. Flera av felen, som hoppade rubriknivåer, tomma länkar och saknade alt-texter, syns även i en vanlig on-page SEO-granskning — du kan köra en gratis SEO-analys för att få en första indikation. För en bredare bedömning som även täcker WCAG 2.1 AA kan du göra en fullständig GDPR- och säkerhetsskanning eller utforska våra övriga gratisverktyg.

Sverige följer det globala mönstret

Före lagens ikraftträdande genomförde PTS en granskning av 15 svenska webbplatser inom områden som omfattas av tillgänglighetslagen. 14 av de 15 bedömdes vara mycket svåra att använda för personer med funktionsnedsättning. Det är en högre felfrekvens än det globala genomsnittet, vilket indikerar att svenska aktörer ligger något efter i förberedelserna.

Tillsynsmyndigheter och sanktioner

Tillgänglighetslagens tillsynsstruktur är distribuerad. Olika myndigheter ansvarar för tillsynen inom olika områden.

Tillsynsmyndigheter

PTS har även ett samordningsansvar mellan tillsynsmyndigheterna när ett tillsynsärende överlappar flera myndigheters områden. Du kan anmäla bristande tillgänglighet till PTS via e-tjänsten lptt.pts.se eller via mejl till tillganglighetslagen@pts.se.

Sanktioner

Tillsynsmyndigheterna har befogenhet att utdöma sanktionsavgifter mellan 10 000 SEK och 10 000 000 SEK. Vid grova eller upprepade överträdelser kan myndigheten även:

• Utfärda föreläggande att åtgärda bristen
• Förelägga om vite
• Kräva att produkten dras tillbaka från marknaden
• Förbjuda försäljning av produkten eller tillhandahållande av tjänsten

Aktiv tillsyn pågår

Redan inom de första månaderna efter lagens ikraftträdande hade PTS mottagit över 200 anmälningar om bristande digital tillgänglighet. Intresset från konsumentorganisationer, intresseföreningar och allmänheten är högt, och anmälningsvolymen indikerar att tillsynsmyndigheternas resurser kommer att riktas mot praktisk tillsyn snarare än enbart vägledning.

Övergångsregler och tidslinje

Lagen innehåller flera viktiga övergångsregler som påverkar när olika krav börjar gälla i praktiken:

28 juni 2025:

• Lagen trädde i kraft
• Alla nya produkter och tjänster som släpps på marknaden måste uppfylla tillgänglighetskraven

28 juni 2030:

• Befintliga tjänster som var i drift före 28 juni 2025 och som inte väsentligt har uppdaterats måste uppfylla kraven

Servicekontrakt:

• Avtal som ingåtts före 28 juni 2025 kan fortsätta utan ändring tills de löper ut, dock maximalt fem år från 2025

Självbetjäningsterminaler:

• Befintliga betalautomater, biljettautomater etc. kan användas tills slutet av deras ekonomiskt användbara livslängd, dock maximalt 20 år från ibruktagandet

Vad "nya" och "uppdaterade" tjänster innebär

Det finns ännu ingen etablerad praxis för exakt vad som räknas som en "ny" tjänst eller en "väsentlig uppdatering" av en befintlig tjänst. Detta är en gråzon som troligen kommer att klargöras genom domstolspraxis och PTS framtida vägledning.

Den praktiska tolkningen är att om en webbplats genomgår en designomarbetning eller plattformsmigration efter 28 juni 2025 kommer den att betraktas som en ny tjänst och därmed omfattas av kraven från dag ett.

Praktiska steg för efterlevnad

För organisationer som omfattas av lagen och ännu inte har påbörjat efterlevnadsarbetet är följande steg prioriterade:

1. Bedöm tillämplighet

Är din produkt eller tjänst en av de som listas i 3 och 4 §§ LPTT? Är du producent, importör, distributör eller tjänsteleverantör? Om svaret är ja på båda frågorna omfattas du sannolikt av lagen, om du inte är ett undantaget mikroföretag.

2. Genomför en tillgänglighetsgranskning

Utvärdera nuvarande tillstånd. Automatiserade verktyg kan upptäcka cirka 30-40 % av WCAG-fel. För komplett bedömning behövs:

• Automatiserad skanning (verktyg som WAVE, axe, eller specialiserade tillgänglighetsskannrar)
• Manuell granskning av kritiska användarflöden
• Test med hjälpmedel som skärmläsare (NVDA, JAWS, VoiceOver)
• Användartester med personer med funktionsnedsättning

3. Prioritera de sex vanligaste felen

WebAIM:s data visar att 96 % av tillgänglighetsproblem faller inom sex kategorier. Att åtgärda dessa ger störst effekt:

• Förbättra färgkontrast (WCAG 1.4.3)
• Lägg till alternativtext för informativa bilder (WCAG 1.1.1)
• Etikettera formulärfält korrekt (WCAG 1.3.1, 3.3.2)
• Säkerställ att länkar och knappar har beskrivande text (WCAG 2.4.4)
• Använd korrekt rubrikhierarki (WCAG 1.3.1)
• Validera att alla interaktiva element är keyboardnavigerbara (WCAG 2.1.1)

4. Upprätta en tillgänglighetspolicy

Lagen kräver att information om tillgängligheten tillhandahålls på ett tillgängligt sätt. Detta inkluderar normalt en tillgänglighetsredogörelse på webbplatsen — en publicerad beskrivning av:

• Vilka tillgänglighetskrav som uppfylls
• Eventuella kända brister
• Hur användare kan anmäla problem eller begära information i alternativt format

5. Etablera rutiner för fortlöpande underhåll

Tillgänglighet är inte en engångsåtgärd. Varje gång nytt innehåll publiceras eller funktionalitet uppdateras finns risk för regressioner. Större organisationer integrerar tillgänglighetstester i utvecklingsprocessen.

6. Dokumentera bedömningar och åtgärder

Vid tillsyn kommer tillsynsmyndigheten begära dokumentation. En aktör som kan visa strukturerat arbete med tillgänglighet — även om resultatet inte är fullkomligt — står betydligt starkare än en som inte kan dokumentera sina åtgärder.

Källor

Denna artikel bygger på följande primärkällor:

• Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet — författningstext, antagen av riksdagen 2023, trädde i kraft 28 juni 2025
• Förordning om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet — kompletterande svensk författning
• Direktiv (EU) 2019/882 — European Accessibility Act, EU:s ursprungsdirektiv
• Post- och telestyrelsen (PTS) — vägledning och tillsynsinformation (pts.se/digital-inkludering)
• Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) — tillsyn av offentlig sektor (digg.se)
• WebAIM Million 2026 Report — global tillgänglighetsstatistik (webaim.org/projects/million)
• EN 301 549 — europeisk standard för tillgänglighet i informations- och kommunikationsteknik (CENELEC)
• WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines) — W3C:s riktlinjer för webbtillgänglighet

De exakta tillsynsprioriteringarna och sektorspecifika föreskrifterna utvecklas löpande under 2026. Aktuell information publiceras på respektive tillsynsmyndighets webbplats.